Hammarlund var också mycket naturintresserad. Han valde att etablera sig i Svängsta för de vackra omgivningarnas skull, särskilt de bokklädda sluttningarna i Mörrumsåns dalgång. Människorna i bygden försörjde sig på jordbruk, skogsbruk och stenindustri. Utan tillgång till arbetskraft med finmekanisk tradition lyckades Hammarlund med bedriften att utbilda skickliga urmakare och finmekaniker. Denna industriella tradition lever fortfarande kvar.
De första fyra åren hade företaget tre anställda. År 1891 anställdes genast, efter en mycket kort intervju, den i Kristianstad utbildade urmakaren Carl August Borgström. Förutom sitt arbete som urmakare och maskinskötare hade denne ansvaret för utbildningen av medarbetare i det växande företaget.
Man tillverkade fickur, som snabbt fick ett utmärkt rykte för kvalitet och tillförlitlighet. Fickuren tilldelades guldmedaljer vid världsutställningarna i Chicago 1893, Stockholm 1897, Paris 1912. Sortimentet utvidgades med nya produkter; telur, taxametrar, skrivmaskiner, stickmaskiner. 1902 konstruerade Hammarlund och Borgström Sveriges första taxameter, som användes i hästdroskor.
Emellertid visade sig Hammarlund mera intresserad av produktutveckling, produktion och författarskap än av företagets ekonomiska välbefinnande. Likviditeten försämrades och Halda Fickurfabrik tvingades 1920 i konkurs.
Carl August Borgström, som avancerat till verkmästare i företaget lånade 17 000 kronor av banker, släktingar och goda vänner och övertog kvarvarande detaljer och maskinpark för urtillverkningen. Den 28. februari 1921 startade han ett nytt företag, Aktiebolaget Urfabriken, i folkmun kallat ”Lilla Halda”. Borgström satte upp sina maskiner i det hus där vi befinner oss, ett före detta Betelkapell.
Borgströms medarbetare år 1921 var instrumentmakaren Karl Kolbrand och sonen Göte, då 17 år gammal. De första produkterna var fickur och telur, för vilka tillverkningsrättigheterna följt med i köpet av maskinparken. Teluren användes i telegrafstationer världen över för att mäta telefonsamtalens längd. År 1926 startade tillverkningen av en taxameter för användning i hästdroskor och taxibilar. År 1934 avled Carl August och sonen Göte tog över ansvaret för företaget.
Taxameterförsäljningen gick bra och stora resurser satsades på att utveckla en ny taxameter, som var färdig för serietillverkning år 1939. Den var då världens modernaste och minsta.
Samma år startade emellertid andra världskriget med Tysklands inmarsch i Polen den 1. september. Europa upplevde ransonering av de flesta varor inklusive drivmedel. Gengastiden betydde att försäljningen av taxametrar i Sverige och på export avstannade och företaget stod inför en allvarlig kris.
Göte Borgström och hans medarbetare valde då att satsa på nya produkter inom sportfiske och utvecklade en serie multiplikatorrullar, som kallades Record 1500,1600,1700,1800.
Försäljningen var från början begränsad till Sverige och de nordiska grannmarknaderna. Valet visade sig dock vara ett lyckokast och fiskerullarna blev snabbt företagets huvudprodukt.
Tillbaka till Historik